En av de bästa lärare jag haft är min klassföreståndare på lågstadiet. Hon hette Maj-Britt och var av det gamla gardet. Vi var hennes sista klass innan pensionen och just därför satsade hon allt krut på oss. Det var alltifrån fester, teaterföreställningar till utflykter och resor. Det kändes så tydligt att vi var hennes sista chans att bevisa för sig själv varför hon hade blivit lärare. Och det lyckades hon göra. Med bravur dessutom!
Till skillnad från andra lärare jag har haft hade Maj-Britt en gammaldags ådra, det var som att få en inblick i en främmande värld. Vi hade uråldriga skolböcker, lärde oss ramsor för att minnas (sex gånger sju är förtitu och det ska du alltid komma ihu) och fick lära oss allt från Lennart Hellsing till Gamla Testamentet. Det som jag är mest tacksam för att Maj-Britt lärde mig är trots allt min skrivstil. Vi måste ha varit de sista skrivstilsmohikanerna. Inte nog med att man på den tiden skrev för hand, vi fick dessutom lära oss att skriva gammaldags skrivstil. För alla i iPod-generationen kan jag här förklara att "skriva" betyder att man tar en så kallad penna och sätter den mot ett papper och därefter med små handrörelser formar bokstäver. I längden blir det ord och meningar, hela romaner har en gång i tiden skrivits på det här sättet.
Nutid. Jag är en av de människor i Västra Götaland som skriver snabbast på ett tangentbord. Inte riktigt sant kanske, men det gick så snabbt att skriva just den meningen så jag gjorde det bara för att visa på att jag har en poäng: jag skriver jävligt snabbt helt enkelt. Så vad finns det för argument för att gå tillbaka till penna och papper?
För mig handlar det om exklusivitet. Om jag idag skulle få en person i min närhet att känna sig uppskattad, att förstå att jag lagt ner tid och energi samt få den personen att känna sig lite extra värdefull, då skulle jag skriva ett brev för hand. Eller ett vykort. Egentligen skulle jag kunna skriva på vilket typ av papper som helst. Men jag skulle skriva det för hand. Detta eftersom allt annat som jag skriver skrivs på en dator och bara symboliken att skriva för hand borde signalera att: Hej du. Jag gillar dig! Jag gillar dig så mycket att jag går tillbaka till 1994 och skriver med en blyertspenna på ett papper.
Problemet är dock att det blir fult. Jag som många andra med mig underhåller inte min skrivstil. Datorn använder jag för att skriva varje dag. Pennan däremot vet inte lika tydligt att jag älskar den, främst eftersom jag bara plockar fram den så där en gång i månaden. Det är dags att ge pennan lite mer love. För att gå in ännu mer i det här kan man införskaffa boken Love your handwriting av Heidi Swapp. Det är inte nog med att det är en bok som uppmuntrar dig till att träna på din skrivstil, du får dessutom med ett par pennor, en linjal, ett sudd och en övningsbok. Det handlar om ge pennan lite mer kärlek, och automatiskt så får du tillbaka minst lika mycket kärlek från pennan.
49 kommentarer
Fast du skriver väl ändå inte på danska?
Jag gillar att skriva för hand, gör det ofta. Kreativiteten strömmar liksom ut på ett annat sätt genom pennans bläck än genom tagentbordet...
Jag får ont i handen direkt när jag försöker skriva för hand..
räknas pennan som man kan skriva på skärmen med...?
Det är SÅ roligt att skriva för hand. Jag har kollegieblock i vartenda hörn av mitt hem. Ett i väskan, ett i sängen, ett vid pianot, ett på golvet osvosv.
Det är så himla enkelt och bra. Ett litet block i bakfickan kan göra underverk. Den blir som en extra hjärna som ligger där och väntar på en med sina minnesanteckningar.
Man kan också tänka på att det är en jättefin komplimang att säga till någon annan att den har en fin handstil (åtminstone jag blir skitglad för en sån kommentar)
Skriva för hand slår det mesta! (Jag ser ironi i att skriva en sån sak på datorn.)
Jag skriver gärna för hand, och gillar redan min skrivstil. Den är skitsnygg. Tar varje chans jag får att använda den, men det är inte så hemskt ofta man behöver skriva för hand. Synd.
En annan bra sak är att det finns massa med snygga pennor, och att köpa snygga pennor är mkt billigare än att köpa snygga datorer. Så det så!
Jag kände direkt att jag bara måste ha den där boken.
Jag fick ett kärleksbrev på minst sex sidor skrivet i handstil, en gång.. Och då var året kanske 2007 och ingen av oss var äldre än 20 år.
Skriva för hand gör jag för det mesta, dock är det oftast skolrelaterat. Föreläsningsanteckningar och dylikt. Det gör däremot att jag inte kan lägga ner särskilt lång tid på att skriva, där måste det gå fort för att hinna med. Det gör att jag inte kan skriva snabbt. Så fort jag trappar ner på min skrivfart blir det mycket finare, och den skrivstilen älskar jag. :> Mina föreläsningsanteckningar tar det däremot ett rätt bra tag att tyda. :/
Jag fick också lära mig gammaldags skrivstil på lågstadiet. Jag använder den väl inte så ofta, men den finns fortfarande där i fingrarna. :)
Det har jag redan gjort. Reespekt
Så länge jag går i skolan lär det bli varje dag. Min skrivstil är snygg.:D
Jag har också massvis med kollegieblock, precis som Matilda :)
På nyårsafton satt jag och en kompis i min soffa och pratade om ett projekt vi har, när jag fick för mig att vi skulle brainstorma. Drog fram blocket jag hade bakom dynan i ryggen och fick tag i en penna i samma rörelse. Min kompis började gapskratta.
Haha skön inlägg!
Ska man skriva, bör man göra det med en permanent penna exempelvis med bleck. Så att pappret ordentligt kan lagra hur fult du har skrivit.
jtp: heja dig! Man kan aldrig få för många block.
Nu har jag suttit och skrivit skrivstil ett bra tag. Handleden protesterar.
Har också en fin gammaldags handstil om jag vill men det är rätt jobbigt eftersom det blir en del tjat om att jag ska skriva det ena o det andra. Så ofta skriver jag lite slarvigt i stället men att verkligen skriva mycket och noggrannt och få in ett slags flyt... ja det är riktigt Meditativt! Inte som kaligrafi kanske men fasen inte långt ifrån. En skööön känsla i a f.
Åh, jag minns skrivstilslektionerna med linjerade skrivböcker (med extra många linjer för att alla t:n, g:n, k:n osv skulle bli lika långa). och som man hatade det! Jag har inte funderat över om dom fortfarande lär sig skrivstil i skolan. Kanske jag är en i sista generationen? Jag måste fråga min lillebror.
Wohoo! Västra götaland!
Jag skriver skrivstil i min dagbok, skriver det även i brev som jag skickar till folk. Riktiga brev är underbara att få. Ett tipps är brevkollektivet.. http://smexit.se/brev/
Något man också borde träna mer på är sin namnunderskrift. För tillfället hoppar jag över hälften av bokstäverna i efternamnet, på ett pinsamt tydligt sätt...
Jag hade en klasskamrat som hade så slarvig skrivstil att inte ens han själv kunde läsa den. Sen anmälde han sig till en kurs i calligrafi, men jag vet inte om den blev bättre direkt.
Nog är man av det gamla gardet alltid. Under hela mellanstadiet skulle vi skriva veckobok, en sorts sammanställning över vad som hänt under veckan. Den skulle skrivas i mer genuin skrivstil och inte bara enskilda stavelser för sig. Såg ut som kråkfötter till att börja med, men idag kan jag skriva ganska bra för hand. Att jag dessutom under hela studietiden (och därmed även fortfarande) skriver i block under föreläsningar, hjälper mig att hålla igång takterna.
Men ibland ser det fortfarande ut som kråkfötter. Det kommer man inte ifrån.
En annan fördel med att skriva för hand är att filen inte kan krascha så att allt man har skrivit plötsligt försvinner på samma sätt som när man skriver på datorn.
adina: Visst lär man sig skrivstil i skolan, jag gjorde det bara för några år sedan (typ 6-7 år sedan) och min lillasyster tror jag gör det endel i skolan. När jag i sexan tror jag det var fick vi skriva av en saga på skrivstil. Det blev lite jobbigt i handen efter ett litet tag.
När jag gick på mellanstadiet bestämde min lärarinna att ALLA var TVUNGNA att skriva allt i skolan med skrivstil. Det kanske är därför jag känner mig så avskräckt..
Inte för att ta ner stämningen här över att skrivstil skulle vara någon form av utdöende kunskap, men elever lär sig fortfarande detta i skolan. Och skriva för hand gör väl de flesta elever under hela sin skolgång, det är torts allt rätt få som för lektionsanteckningar med hjälp av en dator.
Handskrivna brev is the way to go... Har man förmånen att dessutom vara uppvuxen med KP (Kamratposten) och därigenom skaffat sig en och annan brevvän, så kanske man dessutom har ett gäng gamla fantastiska brevpapper att tillgå. Jag har till exempel Tippen-brevpapper. Där snackar vi kärlek, att få ett sånt brev...
Apropå gårdagens inlägg så drömde jag om dig, Navid, i natt. Vad ska det betyda? Jag måste verkligen ha blivit inspirerad.
Min bästa klassföreståndare någonsin hette Maggan. Det var också på lågstadiet, och vi var också hennes sista klass. Hon var gammaldags. Vi fick också bära den jättetunga, jättegamla bibeln. Vi fick också lära oss skrivstil.
Jag var jättedålig. Men det är snarare min handstil jag är bitter över.. den känns viktigare än skrivstilen, really. Summan av snabbheten på tangentbord och ståtligheten i handstilen är alltid konstant, och nu råkar jag vara snabbast i Västmanland på tangentbord.
Jag började på ett handskrivet brev för några dagar sen. Ett förlåtbrev till en tjej som inte lyssnar. Jag får ångest när jag tittar på brevet. Hela min handstil är ångestgivande! Det finns inget nöje i att anteckna småsaker om dagarna, att föra ansvarstavla.. eller att skriva personliga brev som man vill ska betyda något. Jag måste göra någonting åt det här!
Så nu är jag på jakt efter böcker med större fokus på handstilen i vanlig text - inte skrivstil!
Tjingeling.
Skickar konsekvent vykort och brev till mina kompisar, det brukar bli väldigt uppskattat (även om jag aldrig får några handskrivna svar). Fick också lära mig att skriva skrivstil i skolan, men den är förskräckligt ful och ännu mer oläslig än min vanliga handstil (som är så dålig att jag skulle kunna bli doktor!).
Tycker ni borde ha "skicka ett brev till någon du tycker om" som en att-göra-grej. Det är uppskattat. Man behöver ju inte vara så seriös heller, jag brukar mer flumma loss om högt och lågt. Är man orolig för att ingen ska tycka om kortet/brevet kan man alltid skicka med en såndär liten Plopp. Det funkar, brevet kommer inte att väga för mycket för ett frimärke. Och då har du dessutom mutat någon att tycka om brevet. Fast det funkar oftast utan också.
Om man ska skriva för hand, tar handleden stryk. Jag får ont där i stället.
Jag tror att det finns tekniker för hur man ska skriva för hand också.. om man nu inte gjort det på ett tag.
Att man ska tänka på att inte hålla pennan för hårt, inte spänna handleden osv.
Tycker man det är ångestgivande att skriva för hand med sin vanliga skrivhand kan man ju alltid byta till den andra. Då är det befogat att texten ser ut som helvete men det är iallafall rolig omväxling!
Man kan ju alltid skriva mer upp-och-ner också :) Jag och en kompis satt mittemot varandra och övade på det en halv dag när vi var sådär tio år. Jag skriver fortfarande nästan lika bra så, som jag skriver vanligt... Eller i varje fall lika "fint" som jag skrev som tio-åring :)
Jag gillar att skriva rent anteckningar från föreläsningar för hand, roligare att plugga då! Min handstil har blivit mer läslig med tiden..och jag lär mig nog att älska den=)
Brukade ha flera brevvänner som liten...har en kvar idag^^
#4 Matilda: Du har rätt i att man blir glad av att få kommentar om att man har en fin skrivstil. Hur kan man annars förklara att jag kommer ihåg just en sådan kommentar jag fick av en tjej i samma klass i fyran, vilket var 10+ år sedan?
Jag skriver, likt många andra, fortfarande för hand relativt ofta då jag fortfarande studerar. Föreläsningsanteckningar framför allt då. Men jag skriver inte den skrivstil jag lärde mig på lågstadiet utan använder istället "vanlig" handstil, av den enkla anledningen att det blir mer lättläst efteråt.
Hallå! vi lärde oss skriva skrivstil i 3an och det va år 2002...
Du jag har ingen handstil att tala om längre. Den har totalt degenererat av att jag använt dator sedan jag var 8 år. Jag skriver så himla slarvigt så jag skulle behöva en såndär skönskrivningsbok som man hade när man var liten och fick öva på att skriva fint. Finns dom att få tag på än tro?
Jag har också massor med anteckningsblock överallt.
Jag har tre olika handstilar som är helt olika varandra. Vad kan det tyda på? :S Två av dem är inte alls vackra, men jag älskar dem ändå.
Det finns väl ändå ingen som har råd eller ork att ta med en laptop till skolan, så upp till åtminstone gymnasietiden får ju mer eller mindre alla leva med sin handstil.
vilken härlig blogg må jag säga! haha :D
A-Ö på 2,8 sekunder, men skriver också mycket för hand iaf uträkningar, blir gärna så när man fortfarande går i skolan.
I: Vi har fått hyra varsinn bärbar dator av skolan så alla i min klass har en, väldigt praktiskt när vi ska skriva längre arbeten. Har trådlös uppkoppling överallt på skolan också. Kommunala skolor är också moderna, trots att vissa vägrar erkänna det.
l: Fler som har dator i gymnasiet än vad du tror, I guess.
Jocke: Jag landar på 100 ord per minut för en för mig okänd svensk text med medelsvåra/långa ord. Vem har störst virtuell penis?
Det är ju lättare att underhålla på handstilen när man fortf. går i skolan.
fick ett kalligrafi-set i julklapp, inklusive en handbok om olika typografiska stilar. min handstil är otroligt mkt snyggare nu - och det behövdes inte många timmar för en förändring heller. :D naajs^^
Skriva för hand is the shit! Dels blir det mer personligt och exklusivt, som det stod i beskrivningen, dessutom lär jag mig saker mycket bättre om jag skriver ner dem för hand! Jag underhåller min handstil trots att jag fortfarande inte går i skolan! :)
För de som inte vet något sätt att börja skriva för hand ofta är ju dagbok ett hett tips..
och kan man inte skriva dagbok kan man börja skriva matlistor med sin finaste handstil!
När jag var mindre lärde jag mig dikter utantill genom att skriva ner dem för hand.
Även låttexter och annat fiffigt.
Köp en almanacka och börja skriv i den det finaste man kan.
Haha hörre du, skrivstil lärs fortfarande ut i skolan så vitt jag vet. Ganska fint egentligen.
Josefina; Har du mer information om kalligrafisettet samt handboken?
Fan va kul att denna ganska otippade "du kan göra" sak kom upp.
Den står på min lista över saker jag skall bli bättre på under 2009.
Tack för boktipset
K
Jag är född -92 och vi lärde oss skriva skrivstil i trean kommer jag ihåg. Kan inte påstå att jag gillade det, men det är bara en liten parentes:)
Hade varit kul som fan att se hur era handstilar ser ut. Maila bilder från mobiler, webkameror eller digitalkameror till info@365saker.se
Precis vad jag funderade på någon gång i somras och faktiskt tagit tag i. Nu är min skrivstil så pass fin att jag istället kämpar på med fel hand - vänster. Mailar en bild om det!
Såvittjagvet så lär man sig gammaldags skrivstil på min gamla skola fast grejjen är väl kanske att här ute i skogen där jag bor, ligger vi lite kvar på 1800kallt så de va väl inte så konstigt! Men vi hade iaf blå och rosa skrivstilsböcker (en för stora och en för små bokstäver) när jag gick imellanstadiet som kanske va 7-9 år sen...Oj va gammal jag va nu då..
Ni var inte dom sista skrivstilsmohikanerna! På lågstadiet lärde vi oss också skrivstil, och då är jag ändå 93a. Hoppet finns kvar ännu!
Skriv ny kommentar