För ett par år sedan när jag arbetade på radioprogrammet Frank i P3 så åkte jag ut till en liten stuga i skogarna utanför Kungälv för att intervjua singersongwritern Kristofer Åström. När jag körde upp för den lilla grusvägen mot huset kom en glad greyhound och mötte mig och viftade snällt på svansen. Efter kom Kristofer och välkomnade mig på sin sävliga norrländska.
Jag klev in i huset och fick kaffe medan Kristofer berättade om sin nya skiva, om hur han spelade in och att det fanns en källa lite längre bort där det sades att vattnet var magiskt. Jag fick se huset, alla skrymslen och vrår, köket, vardagsrummet och inspelningsrummet. Men dörrarna till ett av rummen förblev stängt. Jag blev såklart obstinat nyfiken på just det rummet. Efter mycket tjat från min sida och en Kristofer som blev mer och mer generad så öppnade han dörren till rummet.
Det som mötte mig var ett fyrverkeri av oöppnade leksaksförpackningar, planscher, figurer, filmer och böcker. Lakan, matta, lampa och gardiner med samma motiv. Allt i rummet var hämtat från Star Wars-filmerna. Jag vände mig om och Kristofer tittade ner i golvet. -Är det någonting du vill berätta i mikrofonen, frågade jag honom. Han skakade på huvudet.








25 kommentarer
Mina tre bästa killkompisar fick för sig att samla på deras kiss.. det slutade med att jag hittade ett dussin fulla 1,5liters flaskor i en garderob, det var inte en vacker syn. INTE att rekommendera.
okej josefin, det där lät INTE särskilt mysigt. Hur får man för sig nåt sånt? XD
Jag har ingen aning faktiskt! Uttråkade ungdomar som vill efterlikna 2girls1cup-temat.
vidrigt iallafall.
När jag var liten samlade jag på de där grejerna brödpåsarna stängs med. I Finland står Bäst före-datumet på dem, och mitt mål var att ha varje datum på året... Hade dem noga sorterade, en speciell kalender där jag kryssade av datumen och flera feltryck :)
helt fantastiskt... fick du den någonsin komplett?
jag tycker ärligt att samlande som fenomen är väldigt intressant!
Nä, jag slutade när jag var tolv, flyttade från Finland, och de svenska brödpåsarna hade ju "bäst före"-datumet på fel plats, så jag blev aldrig helt klar... Hade dessutom problem med att få datum på sommaren, eftersom vi aldrig var hemma speciellt mycket. Men däremot hade jag säkert tio feltryck :D
Haha, det låter som en jättebra sak att samla på! :D Själv "samlade" jag på registreringsnummer (jag skrev upp alla jag såg) och målet var att få alla bokstavskombinationer minst en gång. Känns som ett ganska omöjligt projekt när man ser tillbaka på det...
Ett tag hade vi en lista i bilen, där vi samlade på siffrorna i registreringsnumren, först 001-100, och när vi var färdiga med alla dem samlade vi 101-200, osv. Tror vi hann upp till sisådär 300...
Man kan samla på allt mellan himmel och jord... för en samlare är det nog inte själva föremålen som är det viktiga tror jag utan själva samlandet...
varför människan "samlar" sägs ha att göra med att vi en gång samlade nötter och rötter etc... då rörde det sig om vår överlevnad... vår tids shopping kanske är en relik från den tiden
man vet också att förmågan och behovet av att kategorisera och strukturera har med detta att göra...
att barn i latensåldern ofta är fanatiska samlare under en tid är ju ett väl känt fenomen samt att det troligen kommer sig just av behovet att ordna, strukturera och skapa helhet i en kaotisk verklighet...finna trygghet och stabilitet genom raka rader av frimärken, pokemonkort, pennor eller vad det nu är...
Hemulen i Mumindalen var en fanatisk filatelist som när hans frimärkssamlig var fulltalig(!) drabbades av fruktansvärd melankoli tills han blev botaniker och började samla på växter... fanatiskt... men nu med insikten om att han aldrig ville få sin samling komplett...
En Tove Janssonsk Hemul står för stelbenthet, för ordning och reda, paragrafrytteri, för inordnande i fack...
...och en samlare, tror jag är en person som KÄNNER den kaotiska verkligheten och som någonstans har ett stort behov av att åtminstone inom ETT område få struktur, klarhet... ja där finna total stabilitet i en annars så föränderlig verklighet...
att samla anses ofta vara rätt nördigt om man inte är i 8-års åldern men kanske en nödvändighet för dem som söker trygghet i en hektisk värld och på nåt sätt verkar det som att samlandet och kategoriserandet har "kommit tillbaka" som trend... fast på nätet...
Själv samlar jag på ugglor... jag har tre...
På hotellet där jag jobbade för några år sedan hade vi en äldre man som gäst. Amerikan, lite speciell med andra ord. Han samlade också på ugglor, och hade hela sitt hem fullt av dom, han hade ugglebroscher också. Han var oklanderligt klädd varje dag, med en liten ugglebrosch på slaget på kavajen. Han berättade sen för mig att han hade så många att han hade en ny uggla för varje ny dag på året.
Eftersom mannen ifråga var ute på en längre kryssning gav det en helt ny dimension åt vikt när det gäller packning, var han ute tre månader var han ju tvungen att ha runt 90 ugglor med sig....
Jag samlade på aaallt när jag var mindre! Spice girls-bilder... plastpåsar från utlandet, porslinsdockor (väldigt fin samling!), tidningar osv. Nu samlar jag mest på damm... och tankar förstås! Men det räcker för mig. Hade iofs tänkt att börja samla på tiokronor, ganska enkelt och billigt.
Och pogs! Och puttekulor och vita stenar... mm jag var en samlare allt
Star Wars är ju en underbar serie att samla från. Jag skulle hemskt gärna hitta ambitionen att samla på saker från denna magnifika filmserie men jag orkar inte än. Kanske senare. Bra initiativ i alla fall. Kanske någon gång i framtiden.
Samlar det gör jag redan på det mesta...
Själv samlar jag nog på ett par olika saker. Jag har min väsksamling och min Hello Kitty samling. Maken samlar på Pez gubbar. Jag tycker att det är ganska roligt att samla på saker faktiskt.
Mina samlingar har mest kommit till av en slump. Köpte några Marilyn Monroe-tavlor och så blev det nån till, nån väska, ett paraply... Och så har jag fått en massa saker i present med MM-motiv, huxflux har det blivit en samling. Samma sak med mina badankor.
Desutom är jag en obotlig skrotsamlare, det ligger i släkten. Svårt att kasta bra-att-ha-saker ju.
Jag har samlat på bussbiljetter i ett par år.
Mina favoriter är de från Malmös stadsbussar som de står "Barn/Cykel" på.
Haha, så där är det i Karlskrona också. Gud vad jag skrattade när jag såg det första gången.
Jag samlar på skor. Det är sjukt prektiskt, för jag får användning av mina samlarobjekt samtidigt som de pryder mitt hem :)
Saker att samla på:
fluffpennor (såna som är rosa eller lila och har någon slags fuskfjädrar på, pluspoäng om de kan lysa)
skrivblock (snygga skrivblock kan man aldrig få för många av. sen att man är rädd för att använda dem för att de är så fina...)
bibliotekskort (man är speciellt cool om man åker på en roadtrip under två dagar BARA för att skaffa elva nya bibliotekskort)
Jag har alltid undrat vad ni får alla ideér ifrån, haha :) Men bra blogg!
Jag och min kompis bestämde oss en dag för många år sen för att samla på 50-öringar. Det var när de silvriga fortfarande fanns och vi skulle ha en silvrig och en koppar-färgad från varje år. Vi gjorde en 50-öringsbok där vi klistrade in alla vi hade också. Hur kul som helst var det!
min man säger att jag samlar på allt, jag förnekar.. råkar dock äga 28 olika kaffekoppar med blåklockor på.
Böcker, jag samlar på böcker.
Men jag har inte så många än (med mina mått mätt), bara lite drygt 600 stycken, varav åtta stycken är Goda Omen av Gaiman och Pratchett. Dessa delar jag ut till vänner och bekanta då jag anser det vara en av världens roligaste böcker.
Jag brukade samla på tablettaskar. Det roligaste var ju att äta upp godiset förstås. Nuförtiden samlar jag på nyckelringar.
Skriv ny kommentar