På våran skola införde vi något vi kallar en kramruta. Med hjälp av lite silvertejp hade vi fem minuter senare en ruta på ca 1kvm. Den uppskattades väldigt mycket då folk faktist kramades extra mycket, det blev till och med mer än en kramruta, det blev som en mötesplats. "kom till kramrutan" smsade man någon när man skulle träffas, några minuter senare så blev det obligatoriskt att kramas innan man kunde gå vidare till det man nu egentligen skulle göras. Man kramae inte bara ens kompisar. Ibland när jag ser folk som omedvetet står i rutan brukar jag ge fram och ge de en liten kram, det är överraskande, kul och man blir glad och mår bra av det! Vem behöver inte en extre kram då och då?
Text: Rebecca Hermansson, Borås








4 kommentarer
Hej Rebecca!
Vilken alldeles utmärkt idé! Det här tipset blir man ju bara himlastrålande lycklig av att läsa. Glad påsk!
/Annika
:)
Vi hade kramruta i mitt gymnasium runt alla hjärtans dag. Den var ganska stor och täckte hela korridoren på bredden. Tyvärr var det alldeles för många som inte vågade gå igenom där utan att först se vem som kom gående på andra sidan, folk ville inte krama främlingar. Tråkiga människor.
kramruta är hur härligt som helst, vi gjorde en på segels torg för kanske fem år sedan, de som märkte den älskade det under dess levnadstid
Jag gjorde flera kramrutor igår på alla hjärtans dag efter att ha blivit inspirerad av detta inlägget, för att se bilder och sådant från när jag gjorde kramrutor kan ni gå in på min blogg.
http://nomaster.soclog.se/p/2011/2/?link=1297701732
Skriv ny kommentar