När jag var 20 år satt jag på en bar i Prag med ett stort glas absinth i handen och grät. Runtomkring mig skakade soulbrudarna rumpa medan de tjeckiska killarnas hakor damp i dansgolvet. Fyra år tidigare hade jag lovat mig själv att jag skulle ge ut min första diktsamling innan jag fyllde 20.
Lukas Moodysson gav ut sin första diktsamling när han var 16.
Orson Welles gjorde Citizen Kane när han var 24.
Mina vänner på skrivarlinjen försökte trösta mig med att William S. Burroughs skrev Naked Lunch strax efter 40. Mellan snyftningarna menade jag på att Burroughs var en jävla pundare och att han sköt sin fru i huvudet. Jag tog en klunk av det gröna giftet och väntade på att få att Kylie Minogue skulle dyka upp som en hallucination. Men ingen Kylie. Inga samtal från Bonniers eller W&W. Bara en annalkande halsbränna från absinthen och en morgondag där jag skulle få sätta upp nya mål.
När jag vaknade upp i min säng på vandrarhemmet nära Namesti Republica bestämde jag mig för att inte väcka de andra utan gav mig ut i den varma vårmorgonen med en stor flaska vatten och mina solglasögon. Jag satte mig på en spårvagn utan att veta vilket nummer det stod på den. Sen åkte jag ut i förorterna där höghusen stod som betongherdar med långa armar av tvättlinor och parabolantenner som plitor i pannan.
Text: Navid Modiri
Bonus: Du kan också skicka ett tidsinställt brev till dig själv på FutureMe - testa!









2 kommentarer
Låter som en grym idé faktist. Vi fick göra såna i 7an^^
Jag är snart 18, men skulle vilja skriva ett brev till mig sj som jag sitter å läser om 10 år! När jag är 28:o
Det ska jag göra nu!!=)
Kommer ihåg att man fick skriva det på lågstadiet och i gymnasiet och så fick man tillbaka det på avslutningen/studenten, riktigt kul och ett gott skratt fick man sig. Har fortfarande kvar de gamla breven till mig själv...
Ska skriva ett nu och så får vi se vad jag säger om det om 10 år (33 blir jag då) ;( hehe
Skriv ny kommentar