Det sägs att för ett antal år sedan var det en man i trettioårsåldern som gav sig av ut i öknen. Det är inte helt klart varför, han ville kanske bara vara för sig själv för ens stund. Han odlade säkert ett ordentligt skägg och pratade för sig själv. Problemet med att hitta sig själv på det här viset är att det inte är sker smärtfritt. Den här killen, vi kan kalla honom J, saknade sin morsas mat. Han saknade rena kläder. Han saknade att hänga med kompisar och spela tärning. Han saknade sitt snickarjobb. Fyrtio dagar fick han gå runt och saknade, fast han visste att han kunde knalla hem igen utan att han skulle få skäll. Han fick till och med ett par riktigt coola erbjudanden som han tackade nej till. För han ville hitta sig själv, vilket är skitsvårt när man ligger begravd under ett berg av prylar och åtaganden. Det är mycket lättare att hitta den där mystiska personen som är "en själv" om man avstår från saker. Testa att leka kurragömma i ett hus utan möbler så förstår du.
J hörde till de som hade en öken att försvinna till. Det fanns helt enkelt en jäkla massa öken där han bodde, och öknar är det perfekta stället för den som vill isolera sig. Det är mycket lättare att avstå från godis, Facebook, rökning eller sena fimkvällar om alla de grejerna inte ens finns i närheten. Bor man i ett samhälle idag finns de överallt, och vi är dessutom inte riktigt tränade i vilmarksöverlevnad hela bunten.
Så därför kom man på idén med påskfastan. Den är smått genial. Man insåg att man inte skulle ha samma tur som J och ha helt egna öknar att knalla ut i, och att alla frestelser alltid skulle finnas inom gångavstånd. Men folk ville hitta sig själv ändå, precis som J gjorde. Så man bestämde sig för att hjälpas åt, genom att bestämma fyrtio dagar då alla la ner med något och sedan stöttade varandra. Det är det som kallas påskfastan, och du vet att den är här eftersom du nyss åt semla. På många ställen i världen är fastetraditionen väldigt utbredd, mycket mer än här i Sverige. Många avstår från kakor, cigaretter, fet mat, onödiga utgifter, delar av sin lön, eller tid, från att sitta vid datorn, etc.
Så join the movement. Påskfastan är idag redan inne på sin sjunde dag, men det är helt okej att hoppa på mitt. Den håller på till och med påskafton. Det enklaste (kanske enda) sättet att förstå sig på sig själv är att utsätta sig för svårigheter och asketism. Välj därför något du verkligen kommer sakna. Saknaden är själva nyckeln. Det är inte svårt att låta bli något man inte vill ha.
Rikard Hjort, biträdande redaktör.
Pssst. Är du osugen på att hoppa på fastan nu kommer en ny chans 20 juli i år, då Ramadan inleds. Det finns ännu fler fastehögtider att ge sig i kast med om man är villig. Mer info hittar du på Google.
Var den förste att kommentera!
Skriv ny kommentar